osa

Mitt i den glädjeyra som pågår och hur stolta vi nu är över Sveriges framgångar i vinter-OS i Sotji ska jag nu ta upp något som gör mig ledsen och frustrerad, och som ni säkert märkt i media är det många fler med mig som känner så här. Människor plågas för vi ska få den underhållning vi vill och mer därtill.

Och det får pågå? Ryssland nu och dessförinnan Kina där människor behandlas så illa och där synen på de mänskliga rättigheterna är i princip obefintlig i vissa situationer.

I samband med vinter-OS i Sotji har väl ingen lyckats undgå den baksida som står i stark kontrast till idrottens gemensamma glädjeyra, där alla människor är jämlika och ska glädjas i en gemenskap. Ryssland bryter mot flera av de olympiska spelens värderingar om mänskliga rättigheter. Och det är inte första gången ett värdland har varit i blåsvädret på grund av aspekter som dessa. Varför låter man länder med dessa värderingar stå som värdland för OS vars attityder och åsikter står i stark kontrast till det många andra länder står för? Hur kan man trots visshet över dessa länders behandlande av människor låta dem anordna och hålla i något som ska sprida glädje över hela världen till bekostnad av deras medborgares livsstandard?

Det är svårt att se med genuin glädje på invigning och pågående spel utan att få avsmak i munnen när man vet hur många personer som lidit på grund av det. Att vi inte är bättre idag och att vi låter det få vara så här? Hur mutade blir de som styr över de här kända spelen? De är ju inte blåsta, det är ju inte så att de bara får ett wake-up call i samband med OS och kommer på att Aha?, var Ryssland ett land som hade en sån här människosyn. Nej nej, de vet, men det är väl som vanligt för mycket pengar inblandat för att lyfta ett finger för att göra något åt saken.
Att vi ”tycker” det är fel, men ändå låter det pågå? När vi vet vad folk fått erfara på grund av spelen. Fått flytta från sina hem, jobbat för det här utan lön, fått ta emot slag och bestraffningar för de krävt pengar för det arbete de gjort? På toppen av allting tillåts det här landet att vara värd för en gemensam tävling som präglas av helt andra värderingar än vad landet står för.

Något som det bland annat har varit mycket skriverier om är Rysslands syn på HBT-personer. Det är väldigt svårt att leva som hbt-person i Ryssland idag och de utmålas på ett nedvärderande sätt i rysk media. Jag vill verkligen lyfta hur oerhört bra det är av andra människor och organisationer att använda strålkastarljuset som nu lyser över Sotji och använda det ljuset på rätt sätt. Istället för att bojkotta Sotji utnyttjar många media till att fastställa sin ståndpunkt gällande Rysslands synsätt på mänskliga rättigheter. Att OS hålls i Sotji gör att alla där kan ta tillfället i akt att visa omvärlden genom sociala medier hur det ser ut där. Hur landet styrs.

Det gäller att använda rampljuset Sotji befinner sig i, inte för att låta dem glänsa utan för att passa på att visa sanningen. Sökmotorn Google hade under invigningen en regnbågsfärgad logga på sin sida och under stod det ”Att få utöva idrott är en mänsklig rättighet. Alla människor ska ha möjlighet att utöva idrott, utan någon form av diskriminering och i den olympiska andan, som förutsätter ömsesidig förståelse, vänskap, solidaritet och rättvist spel”.

youtube florerade ett klipp där flera tusen personer sjunger den ryska nationalsången under regnbågsflaggor på Stockholms stadion. Idrottaren Emma Green Tregaro målade naglarna regnbågsfärgade för att demonstrera sin ståndpunkt för Rysslands antigaylagar under höjdhoppskvalet i VM. Sådant behövs för att visa vart man står i dessa frågor. Att utnyttja det ljus som nu lyser över Sotji och passa på att göra sin röst hörd över vad man anser och vart man står.

DELA

2 KOMMENTARER

LÄMNA ETT SVAR

Skriv kommentar!
Ange namn